Palmesøndagen – denne dagen, en uke før påska, feirer man Kristi triumferende inntog i Jerusalem, der han ble hilst velkommen av store skarer mennesker som bar oliven- og palmekvister i sine hender. Til minne om denne hendelsen kommer man i kirken med såkalte palmer som ifølge den polske tradisjonen skal bestå av lange buketter med pilen (den symboliserer en livbejaende kraft, da den egentlig vokser under mest ugunstige vilkår). På visse steder har man siden gamle dager forberedt riktige undre, palmene kan være opp til 3 m lange og veldig rikt pyntet – i bygden Lipnica organiseres også konkurranser der den lengste og vakreste palmen vinner.

Skikken å ta med seg små kurver fulle med påskemat (alle påskeretter skal være representert i kurven, men de malte og med ulike motiver innrissede eggene, såkalte „pisanki” utgjør et særlig fargerikt innslag) og la presten vie dem med vievannet er en tradisjon som er like gammel som pittoresk – ofte er det små barn som med stolthet demonstrerer sine vakkert dekorerte kurver på vei fram og tilbake fra kirken.

En gammel folketradisjon, opprinnelig populær bare på landet, ifølge den unge gutter i bygden helte vannet på jenter som ikke var forte nok for å unngå deres angrep. Nå for tiden utarter denne skikken iblant til en riktig jakt med vannkar, der vannet flyr i strømmer…

Et påsketorg som ivrig besøkes på 2. påskedag og som med sitt nann alluderer til den berømte episoden, da den oppstandne Kristus vandret med to ynglinger til den bibelske byen Emaus. Rundt omkring Norbertinerkirken stiller man ut stander med kringler, pepperkakehjerter, deig radband samt såkalt emausleketøy av lær og tre – originelle figurer som framstiller krakowske borgere, kusker, kramkarer og framfor alt fjærforsynte og gyngende krakowske jøder i sine tradisjonelle ortodokse drakter og luer av revpels. Emaus er nu mer en stor folkefest, dit hele familier kommer for å få lite avveksling etter den lange festen hjemme ved påskebordet.

Ett sakralt komplex bestående av kyrkor, kloster, kapell samt s.k. „stigar” – vandringsleder som påminner om korsgången och Golgata och som på ett symboliskt sätt återskapar de platser i Palestina som är förknippade med Jesu lidande och död, därför anlades „kalvarior” i kuperade landskap som påminde om Jerusalems läge. Bland dessa anläggningar är Kalwaria Zebrzydowska den äldsta (1602). Under Stilla veckan strömmar folkskaror in i orten för att bevittna de bibliska händelserna: Kristi intåg i Jerusalem, Nattvarden, Judas svek och Kristi fängslande, vägen till Golgata och Korsfästelsen. Det största och viktigaste mysteriet utspelar sig på Långfredagen med delaktighet av pilgrimer och turister från hela världen – varje år kommer flera hundra personer till just denna högtid. Att få delta i passionsspelen som skådespelare har alltid ansetts som ett stort privilegium i den lokala miljön. Passionsspelen i Kalwaria utgör ett av de få spel av sådan typ i Europa som fortfarande anordnas.

Ett religiöst brödraskap som har varit verksamt i franciskanerkyrkan i Krakow sen slutet av 1300-talet och som i gamla tider ägde privilegiet att köpa ut de fångar som hade blivit dömda till döden. Under fastetiden förrättar Brödraskapet sina botgudstjänster, där bröderna deltar i ett högtidligt tåg, iförda sina traditionella medeltida svarta rockar med huvor försedda med ögonhål. Denna något till synes hotfulla, fast samtidigt brokiga procession vandrar igenom klostergången till de församlades fascination, varvid de tågande bröderna upprepar sin varnande latinska paroll: Memento mori!” – Glöm inte att du också kommer att dö!